Hem Vanliga frågor Om utredningen Utredningen om ekonomin och skolan
Utredningen om ekonomin och skolan

Nätverket får en del frågor om ekonomi och skolan, och nedan ger vi några svar baserat på 2010 års kommundelningsutredning.

Hur blir Torslanda kommuns ekonomi?

Utredningen visar att med en oförändrad skattesats (21.30%, sid 36) skulle Torslanda ha en ekonomi i balans (se Figur 30, ekonomiskt utfall (budget), enl SCB). Och detta med de justeringarna som uppmärksammats, bl.a. 45 Mkr mer till skolan och 7 Mkr mer till fritidsverksamhet.

Viktigast vad gäller ekonomin är nog att utredningen på sid 39 redovisar att Torslanda kommer att ha ekonomiska förutsättningar som andra kommuner.

Hur kan utredaren komma fram till att skolan Torslanda är underfinansierad?

När utredaren granskat boksluten för Torslanda SDN och konstaterat att det är osedvanligt låg kostnad per elev i grundskolan skriver han: "Det är dock klart att en nybildad Torslanda kommun inte kommer att ha möjlighet att bedriva grundskola till denna mycket låga kostnad. Utredningen har justerat kostnaden för grundskolan med 45 Mkr. Efter denna justering kommer en nybildad Torslanda kommun ha en kostnad på drygt 70.000 kronor per elev. Detta är på intet sätt en hög kostnad per elev i jämförelse - snarare det motsatta." (ordagrant ur utredningen).

Kan Torslanda kommun finansiera satsningen på skolan som utredningen talar om?

Ja, utredningen visar att detta ryms inom en budget i balans med oförändrad skattesats (sid 36). Förklaringen är bl.a. som utredaren skriver, att Torslanda kommer att ha något högre skatteintäkter än en odelad kommun (sid 36), men även att Torslanda kommun kan välja att prioritera skolan.

Hur kan Torslanda kommun betala ytterligare 45 Mkr till skolan?

Enkelt uttrycks kan hela kalkylen förklaras med att Torslandas skattebetalare har kraft att betala tillskottet till skolan med oförändrad skattesats. Värt att notera är att det inte handlar om att höja Torslanda till en "hög" nivå, utan att få upp tilldelningen av medel till vad som utredaren anser vara rimligt, dvs i nivå med vad andra kommuner i Sverige har.

Vad är bakgrunden till att utredaren anser att skolan behöver ett tillskott på 45 Mkr?

De 45 miljonerna handlar inte om att det skulle bli så mycket dyrare att bedriva skolorna som egen kommun, utan om att den ekonomiska tilldelning som skolan har idag är extremt låg i förhållande till vad som är normalt i Sverige. Tilldelningen bestäms idag av den sk. fördelningsmodellen som bestäms centralt i Göteborg.

Det finns all anledning att tro att torslandaborna skulle göra en annan prioritering när de äntligen får inflytande över tilldelningen, och satsa på skolan.

Det finns dock ingen anledning att befara att Torslanda skulle få sämre ekonomi än genomsnittskommunen, och därmed följer att vi skulle har råd med en mer normal tilldelning till verksamheterna, bl.a. barnomsorg och skola (se ovan).

Se gärna http://hem.passagen.se/torsnet/ för att läsa lite mer om enhetskostnader, fördelningsmodellen m.m. i Göteborg.

Sammantaget kan sägas att Torslanda skulle bli en normalkommun och ha alla förutsättningar att tillhandahålla den service som kommuninnevånarna efterfrågar, vilket även utredningen bekräftar (sid 3 och 51).

Hela utredningen finner du här.