Hem Vanliga frågor
Vanliga frågor

I Nätverket är vi måna om att lyfta på varje sten, och ge sakliga svar på alla relevanta frågor som rör kommunbildningen och den kommunala servicen i en framtida Torslanda kommun.

Följande är frågor som Nätverket redan har fått, antingen på mail, när vi träffar människor på gator och torg. Har du fler frågor, välkommen att kontakta nätverket på Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den , så svarar vi så snart det bara går.



Finns det belägg för att befolkningen i mindre kommuner är mer engagerade?

Ja, i Peder Nielsens doktorsavhandling ”Kommunindelning och demokrati” om sammanläggning och delning av kommuner i Sverige, utgiven av Statsvetenskapliga föreningen 157 vid Uppsala Universitet 2003 finns en hel del som pekar på detta.

Ett citat:

Läs mer här.

 
Utredningen om ekonomin och skolan

Nätverket får en del frågor om ekonomi och skolan, och nedan ger vi några svar baserat på 2010 års kommundelningsutredning.

Hur blir Torslanda kommuns ekonomi?

Utredningen visar att med en oförändrad skattesats (21.30%, sid 36) skulle Torslanda ha en ekonomi i balans (se Figur 30, ekonomiskt utfall (budget), enl SCB). Och detta med de justeringarna som uppmärksammats, bl.a. 45 Mkr mer till skolan och 7 Mkr mer till fritidsverksamhet.

Viktigast vad gäller ekonomin är nog att utredningen på sid 39 redovisar att Torslanda kommer att ha ekonomiska förutsättningar som andra kommuner.

Hur kan utredaren komma fram till att skolan Torslanda är underfinansierad?

När utredaren granskat boksluten för Torslanda SDN och konstaterat att det är osedvanligt låg kostnad per elev i grundskolan skriver han: "Det är dock klart att en nybildad Torslanda kommun inte kommer att ha möjlighet att bedriva grundskola till denna mycket låga kostnad. Utredningen har justerat kostnaden för grundskolan med 45 Mkr. Efter denna justering kommer en nybildad Torslanda kommun ha en kostnad på drygt 70.000 kronor per elev. Detta är på intet sätt en hög kostnad per elev i jämförelse - snarare det motsatta." (ordagrant ur utredningen).

Kan Torslanda kommun finansiera satsningen på skolan som utredningen talar om?

Ja, utredningen visar att detta ryms inom en budget i balans med oförändrad skattesats (sid 36). Förklaringen är bl.a. som utredaren skriver, att Torslanda kommer att ha något högre skatteintäkter än en odelad kommun (sid 36), men även att Torslanda kommun kan välja att prioritera skolan.

Hur kan Torslanda kommun betala ytterligare 45 Mkr till skolan?

Enkelt uttrycks kan hela kalkylen förklaras med att Torslandas skattebetalare har kraft att betala tillskottet till skolan med oförändrad skattesats. Värt att notera är att det inte handlar om att höja Torslanda till en "hög" nivå, utan att få upp tilldelningen av medel till vad som utredaren anser vara rimligt, dvs i nivå med vad andra kommuner i Sverige har.

Vad är bakgrunden till att utredaren anser att skolan behöver ett tillskott på 45 Mkr?

De 45 miljonerna handlar inte om att det skulle bli så mycket dyrare att bedriva skolorna som egen kommun, utan om att den ekonomiska tilldelning som skolan har idag är extremt låg i förhållande till vad som är normalt i Sverige. Tilldelningen bestäms idag av den sk. fördelningsmodellen som bestäms centralt i Göteborg.

Det finns all anledning att tro att torslandaborna skulle göra en annan prioritering när de äntligen får inflytande över tilldelningen, och satsa på skolan.

Det finns dock ingen anledning att befara att Torslanda skulle få sämre ekonomi än genomsnittskommunen, och därmed följer att vi skulle har råd med en mer normal tilldelning till verksamheterna, bl.a. barnomsorg och skola (se ovan).

Se gärna http://hem.passagen.se/torsnet/ för att läsa lite mer om enhetskostnader, fördelningsmodellen m.m. i Göteborg.

Sammantaget kan sägas att Torslanda skulle bli en normalkommun och ha alla förutsättningar att tillhandahålla den service som kommuninnevånarna efterfrågar, vilket även utredningen bekräftar (sid 3 och 51).

Hela utredningen finner du här.

 
Hur blir det med sjukgymnastik på recept i varmvattensbassäng i Torslanda kommun?

Svar: Troligtvis är det Landstinget som betalar sjukgymnastik på recept så detta är inte en kommunal fråga som påverkas av en egen kommun. Dock vore det rimligt att det byggs en simhall i Torslanda, så vi slipper åka in hela vägen till Göteborg för att få tillgång till detta. Även detta är något som den nya kommunen beslutar om.

 
Vad händer med alla kommunanställda?

Svar: Jobbar du för kommunen undrar du säkert vad en ny kommun innebär. Detta har utretts av arbetsgivar-gruppen i Göteborgs Stad, och redovisats i Torslandatidningen.

Dokumentet från Göteborgs Stad inleds "Om Torslanda skulle bli egen kommun talar allt för att det är en s.k. verksamhetsövergång. I ett sådant fall har berörd personal rätt att ha kvar sina arbetsuppgifter och att bli anställda hos den nye arbetsgivaren. Detta regleras i Lagen om anställningsskydd 6b § och MBL 28 §".

Dvs. det framgår bl.a. att anställningen övergår till den nya kommunen. Det finns även ett starkt skydd i LAS vid arbetsgivarbyten. Dessutom finns även god praxis från tidigare kommun-bildningar.

Läs även artikeln i Torslandatidningen här.

Dessutom anger utredningen att Torslanda kommun kommer att behöva rekrytera fler medarbetare. Läs om detta här.

 
Vad säger utredningen om huruvida Torslanda kan erbjuda bra kommunal service?

Svar: Utredningen drar inga andra slutsatser än att både Göteborgs och Torslanda kommun skall kunna erbjuda sina invånare samma standard till samma pris som övriga kommuner (sid 39).

Man anser att Torslanda mycket väl kan tillgodose den kommunala servicen (sid 3, 51), och att det skulle behövas från ca 170 nya kommunala medarbetare (sid 42, 44), bla i skolan, fortfarande med ett positivt ekonomiskt resultat för Torslanda kommun.

 
Vad händer med Flexlinjen i Torslanda kommun?

Svar: Flexlinje är något som en kommun beslutar fritt om, och finns inget säger att Torslanda inte skulle välja att ha en som ett komplement till ordinarie kollektivtrafik. Flexlinje är inget unikt för Göteborg utan finns även i b.la. Mölndal och Öckerö kommuner.

 
Vad krävs för att bilda en kommun?

Att bilda en egen kommun kräver ett omfattande utredningsarbete för att konstatera om det är möjligt. I fallet Torslanda finns två oberoende utredningar som visar att det går bra att bilda Torslanda kommun, och att påverkan på Göteborg blir mycket liten.

Regeringen kommer att ta ett beslut snart och följande faktorer är avgörande för det beslutet:

De två oberoende statliga utredningarna visar att villkoren är uppfyllda. Att stödet finns visar en positiv folkomröstning, över 4000 namnunderskrifter till stöd för kommunen och en opinionsundersökning utförd 2010 av DEMOSKOP.

 

 
Vilka andra kommuner har bildats de senaste åren?

Enl SCBs statistik, har efter 1980 följande kommuner bildats:

1980
Vadstena bröts ur Motala
Dorotea bröts ur Åsele

1983
Salem bröts ur Botkyrka
Österåker bröts ur Vaxholm
Essunga bröts ur Vara
Malå bröts ur Norsjö
Bjurholm bröts ur Vännäs

1992
Gnesta och Trosa bröts ur Nyköping

1995
Bollebygd bröts ur Borås
Lekeberg bröts ur Örebro

1999
Nykvarn bröts ur Södertälje

2003
Knivsta bröts ur Uppsala

 

Läs mer här om hur starkt stödet var i de respektive kommunerna, och jämför med i Torslanda!

 

Källa: http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0101/2009M03/Be0101Kom%201950%202008.xls

 

1980 - Vadstena bröts ur Motala, Dorotea bröts ur Åsele
1983 - Salem bröts ur Botkyrka, Österåker bröts ur Vaxholm, Essunga bröts ur Vara, Malå bröts ur Norsjö, Bjurholm bröts ur Vännäs
1992 - Gnesta och Trosa bröts ur Nyköping
1995 - Bollebygd bröts ur Borås, Lekeberg bröts ur Örebro
1999 - Nykvarn bröts ur Södertälje
2003 - Knivsta bröts ur Uppsala
 
Innebär en kommungräns dyrare färdtjänstresor?

Svar: Svar: Taxor för färdtjänsten är något som den nya kommunen beslutar om, och det finns flera exempel på nybildade kommuner där man kan använda färdtjänsten mellan olika kommuner.

Ett exempel kan tas från Gnesta kommun som delades från Nyköpings kommun 1992. Där gäller färdtjänstresans längd (färdtjänstzonen) innefattar resa inom kommunens gränser samt 30 km från bostaden även om resan sträcker sig över kommungränsen. Dessutom kan 20 enkelresor per år ske inom Södermanlands län och/eller till Mölnbo, Järna, Södertälje tätort och Södertälje syd, även om reslängden överstiger 30 kilometer.

Ett annat exempel är Trosa kommun som också skildes från Nyköping 1992. Där gäller färdtjänsten 30 km inom kommunen, samt till till Nyköping tätort, Skavsta, Södertälje city/pendeltåget. Även här är det avståndet bestämmer taxan.

Även i Knivsta, som skildes från Uppsala 2003 kan man åka över en kommungräns. Där gäller färdtjänsten både inom Knivsta och Uppsala kommuner.

Ett annat exempel kan tas från Stockholm. Färdtjänsten i Stockhoms län sträcker sig över 26 kommuner, och det är resans längd som avgör priset, inte om man passerar en kommungräns. Avståndet bestämmer taxan.

 

 

 
Vad säger utredningen om ekonomin i Torslanda?

Svar: Torslanda kommuns ekonomi blir god, med ett beräknat positivt resultat efter ytterliggare medel till skolan (sid 38) och en oförändrad kommunalskatt.

Se även här.

 
«FörstaFöregående1234NästaSista»

Sida 1 av 4