Hem Vanliga frågor
Vanliga frågor

I Nätverket är vi måna om att lyfta på varje sten, och ge sakliga svar på alla relevanta frågor som rör kommunbildningen och den kommunala servicen i en framtida Torslanda kommun.

Följande är frågor som Nätverket redan har fått, antingen på mail, när vi träffar människor på gator och torg. Har du fler frågor, välkommen att kontakta nätverket på Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den , så svarar vi så snart det bara går.



Kan nätverket utfästa löften om kommunal service i Torslanda Kommun?

Nej, beslut om drift och verksamhet beslutas av den kommande kommunens ledning. Denna ledning kommer att sammansättas av partiernas representanter, precis som i alla andra kommuner.

Vissa av de aktiva torslandaborna i nätverket är politiskt aktiva, och kan nomineras av sina partier att bli valbara i det kommande kommunvalet. Hur denna nominering, eller hur ett kommunalval skulle utfalla kan ingen säga. När valet är klart, är det den politiska majoriteten som fattar besluten.

Rent generellt kan sägas att ingen enskild politiker eller ett enskilt parti, vare sig i Torslanda eller någon annan kommun, kan inför ett val garantera en reform. Dock kan politiskt aktiva, både de i närverket och andra, fritt ange vad de skulle arbeta för i den kommande kommunen, vilket vissa har gjort i insändare i tidningarna. Dessa är inga löften, utan uttalade ambitioner i en framtida kommun. Det står naturligtvis även motståndare till en egen kommun att uttrycka vilken politik de skulle föra i en egen kommun.

Nätverket jobbar för att sprida kunskap om att vi har en möjlighet att bli en egen kommun, och att så faktiskt sker, så att kommunalval skall kunna hållas. Besluten skulle då flyttas ut till politiker valda direkt av och ansvariga inför torslandaborna.

Nätverket agerar med stöd av den stora majoritet av Torslandaborna som i folkomröstningen 1998 sade ett klart ja till en egen kommun.

 
Vad säger utredningen om behovet av förtroendevalda?

Svar: Utredaren skriver att det inte blir några problem att rekrytera förtroendevalda eller kommunala medarbetare (sid 44).

 
Hur kommer en ny kommun att påverka kommunalskatten?

Svar: I Västra Götaland finns ingen lågskattekommun och Torslanda kommer heller inte att bli någon. Däremot kommer vi i Torslanda att kunna välja vilken servicenivå vi vill ha och den skatt som behöver tas ut.

Datta är en viktig skillnad gentemot att vara en stadsdel inom Göteborgs Stad, som stadsdel kan kommunalskatten inte sättas efter Torslandas behov, utan bestäms för hela staden.

 
Hur kan jag engagera mig för Torslanda kommun?

Svar: Om du som vi tror starkt på Torslanda kommun, är du välkommen i gemenskapen.

Så här kan du hjälpa till: Skicka ett mail till Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den och säg vad du helst vill göra. Vi behöver hjälp med utdelning av infoblad. Ange var du bor eller var du vill dela ut någonstans. Vi behöver också hjälp med att stå på Torslandas olika torg och informera.

Den kanske viktigaste uppgiften där är att berätta vikten av att ta ställning. Många tror tyvärr att kommunfrågan är avslutad.

Välkommen!

 
Vad säger utredningen om skolans tilldelning?

Svar: Utredningen anser att skolan i Torslanda är underfinansierad i dagsläget, och att det behöver skjutas till ca 45 miljoner kr till grundskolan i Torslanda för att få upp kostnaden på en rimlig nivå (sid 35). Detta klaras med en budget i balans. Se även här.

 
Kommer den nya kommunen att nyanställa eller kommer man erbjuda personal i Göteborgs kommun anställning?

Svar: Torslanda kommun kommer att behöva ungefär motsvarande kommunal personal som finns idag. Därför pekar allt på att den personal som jobbar i Torslanda, och med jobb som blir kvar i nya kommunen, kommer att erbjudas möjligheten att få anställning i Torslanda kommun. Dessutom finns lagar på arbetsmarknaden som reglerar liknande situationer.

Antalet personer kan komma att påverkas lite. I huvudsak blir det ett byte av arbetsgivare, där Torslanda tar över uppgifterna där Göteborg hade ansvaret tidigare.

Utredningen: Man anser att Torslanda mycket väl kan tillgodose den kommunala servicen (sid 3, 51), och att det skulle behövas från ca 170 nya kommunala medarbetare (sid 42, 44), bla i skolan, fortfarande med ett positivt ekonomiskt resultat för Torslanda kommun.

 
Går det att bli en egen kommun om moderkommunen är negativ?

Svar: Absolut. Modekommunens inställning är bara en av flera omständigheter som påverkar beslutet.

I fallet Bollebyggd, som blev en egen kommun 1995, var Borås kommun negativa till delningen, men skälen för vägde tyngre.

Lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting anger att särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som närmast berörs av ändringen men även att särskild hänsyn skall också tas till befolkningens önskemål och synpunkter.

 
Vad säger utredningen om regional utveckling?

Svar: Förutsatt att Torslanda kommun blir medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund ses inga problem med regional utveckling (sid 47).

 
Vad innebär en ny kommungräns när det gäller kollektivtrafiken?

Svar: Var taxe-gränserna går beslutas av Västtrafik i samråd med kommunerna. En kommungräns innebär inte per automatik en taxe-gräns. Ett exempel är linjerna ut till norra Mölndal, där man kan passera en kommungräns, från Göteborgs kommun till Mölndals kommun, utan att det kostar extra.

Dessutom kommer ägarstrukturen för Västtrafik att ändras, och enligt planen blir Västtrafik 2013 huvudman för kollektivtrafiken.

Då kommer kommungränserna vara betydelselösa för taxorna.

Istället införs en annan betalningsmodell, och detta är helt oberoende av om Torslanda är en egen kommun eller inte. D.v.s. den 1:a januari 2015 när Torslanda blir egen kommun har kommungränserna ingen betydelse för kollektivtrafiktaxorna.

 
Vilka är argumenten emot en kommunbildning?

Svar: Två argument som ibland hörs är:

  • Torslanda skulle bli en höginkomstkommun för priviligierade
  • Torslanda skulle bli en för liten kommun, och inte klara sig själv

Argumenten är motsägelsefulla, och har inget sakligt stöd i varken fakta eller i Kammarkollegiets utredning. Vi vill istället hävda att Torslanda skulle bli en kommun med normala förutsättningar, med en storlek och befolkningsmix som väl utgör en kommun.

 
«FörstaFöregående1234NästaSista»

Sida 2 av 4