Hem Vanliga frågor
Vanliga frågor

I Nätverket är vi måna om att lyfta på varje sten, och ge sakliga svar på alla relevanta frågor som rör kommunbildningen och den kommunala servicen i en framtida Torslanda kommun.

Följande är frågor som Nätverket redan har fått, antingen på mail, när vi träffar människor på gator och torg. Har du fler frågor, välkommen att kontakta nätverket på Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den , så svarar vi så snart det bara går.



Hur går det utan en gymnasieskola?

Svar: Göteborgs kommunala gymnasier tar tacksamt emot elever från kranskommunerna.

De fristående gymnasierna är också positivt inställda till att rekrytera bland Torslandas stora kullar av ungdomar, oavsett vilken kommun de råkar bo i.

 
Är det en nackdel att processen tar tid?

Svar: Att nybilda eller återskapa en kommun är en grannlaga uppgift. Det är viktigt att frågan är väl utredd, samt att opinionen är varaktigt stark.

Nätverket och lokala politiker har strävat för kommunbidning i över tio år, vilket visar att engagemanget är djupt och långsiktigt. I många av de kommuner som bildats de senaste tjugo åren har processen även där varit lång.

 
Visar utredningen på några direkta hinder att bilda Torslanda kommun?

Svar: Nej, utredningen skriver att det sammantaget inte kan identifieras några bärande hinder för en kommundelning (sid 3, 51).

 
Blir det mer segregation?

Svar: Segregation hänger ofta samma med en viss typ av bostäder.

Om man vill minska segregationen, mer än på pappret, måste det ske via en helt annan bostadspolitik än den som Göteborgs kommun har bedrivit de senaste tjugo åren. Våra SDN-politiker i Torslanda har kontinuerligt påpekat att Torslanda behöver fler lägenheter, men har i praktiken inte haft någon makt över plan- och byggärenden.

Som egen kommun får vi denna makt. Att bygga fler hyresrätter skulle inte bara minska segregationen i regionen, utan även ge unga i Torslanda-Björlana en chans att bo kvar här.

 
Hur starkt är stödet i Torslanda för en egen kommun?

Svar: Detta mättes i folkomröstningen 1998. Av de andra 13 kommuner som faktiskt bildats sedan 1980, hade Torslanda ett mycket starkt stöd, se nedan.

Stödet är fortfarande mycket starkt, det märks i responset nätverket får i alla kontakter, och i den framgåmgsrika namninsamlingen.

Ny kommun Ny kommun
bildas
Röstdeltagande Röstade ja för
egenkommun
Röstade ja av
röstberättigade
Dorotea 1980 Opinionsundersökning 84% -
Malås 1983 60% 84% 50.4%
Essunge 1983 79% 63% 49.8%
Bjurholm 1983 Namninsamling Namninsamling
Vaxholm 1983 62.9% 64.1% 40.3%
Salem 1983
74.6%
Vadstena 1980
68%
Trosa 1992 Opinionsundersökning 55%
Gnesta 1992 Opinionsundersökning 54%
Nykvarn 1999 68.9% 77.2% 53.2%
Bollebygd 1995
53%
Knivsta 2003 63% 57% 35.9%
Lekeberg 1995
66.8%
Torslanda - 85% 66% 56.1%
 
Vilka nackdelarna pekar utredaren på?

Svar: Vi hittar följande konstaterande nackdelar i utredningen:

Utredaren skriver att väljare i Torslanda möjligen skulle få minskat inflytande över stora förändringsprocesser, såsom ekonomisk globalisering, europeisk integration och IT-revolutionen (sid 11), samt att väljare i Torslanda skulle gå miste om inflytande över utvecklingen i Göteborgs kommun (sid 12).

Vissa övergångskostnader kommer att uppstå för både Göteborg och Torslanda, men det dras slutsatsen att Torslanda kommer att få ekonomiska förutsättningar likvärdiga med andra kommuner (sid 39).

 
Är inte Torslanda för litet för att bli en egen kommun?

Svar: Nej, sedan 1980 har det bildats 13 nya kommuner. Samtliga av dessa har folkmängd som är mindre än Torslanda, se nedan.

Ny kommun Moder kommun Del av moderkommun Invånar i nya kommunen Ny kommun bildas
Dorotea Åsele 48 % 3340 1980
Malås Norsjö 43.6 % 3620 1983
Essunge Vara 26.7 % 5845 1983
Bjurholm Vännås 24 % 2687 1983
Vaxholm Österåker 21.2 % 9272 1983
Salem Botkyrka 15.8 % 13782 1983
Vadstena Motala 15.4 % 7666 1980
Trosa Nyköping 14.8 % 10209 1992
Gnesta Nyköping 14.2 % 9778 1992
Nykvarn Södertälje 9.4 % 8052 1999
Bollebygd Borås 7.5 % 7890 1995
Knivsta Uppsala 6.4 % 12125 2003
Lekeberg Örebro 5.3 % 7009 1995
Torslanda Göteborg 3.5 % 18000 -

 

Motsvarande data finns i SCBs årsbok för Sveriges kommuner 2005, utdrag här.

SCB 2005

Ny kommun Moder kommun
Del av modekommun Invånar i nya kommunen



% Antal
Dorotea Åsele
48 3340
Malås Norsjö
43.6 3620
Essunge Vara
26.7 5845
Bjurholm Vännås
24 2687
Vaxholm Österåker 21.2 9272
Salem Botkyrka
15.8 13782
Vadstena Motala
15.4 7666
Trosa Nyköping
14.8 10209
Gnesta Nyköping
14.2 9778
Nykvarn Södertälje 9.4 8052
Bollebygd Borås
7.5 7890
Knivsta Uppsala
6.4 12125
Lekeberg Örebro
5.3 7009
Torslanda Göteborg
3.5 18000
 
Hur ser utredningen på demografin i Torslanda?

Svar: Torslanda är en del av en dynamisk arbetsmarknad, och har en gynnsam åldersstruktur vilket torde innebära en potential för en gynnsam framtida utveckling, även vid en delning från Göteborg (sid 26).

 
Hur blir det med kollektivtrafiken?

Svar: Västtrafik AB ägs av Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Representanter för Västra Götalandsregionen och kommunerna diskuterar löpande kollektivtrafikens utveckling.

Utvecklingen av resevanor och ekonomi följs upp tillsammans med ledningen för Västtrafik AB. Planeringen av trafikutbudet sker i samverkan mellan Västtrafik, kommunerna och Västra Götalandsregionen.

Torslanda blir en av de kommuner som kommer att delta i planeringen av trafikutbudet.

 
Kommer Helgered att vara en del av Torslanda kommun?

Svar: Gränserna är inte helt klara, men normalt följer en kommungräns församlingsgränserna. I fallet Torslanda kommer vissa justeringar göras jämfört med Torslanda kommuns tidigare gränser.

Vad gäller boende i Helgered så kommer gränsen att gå i Hisingsledenden, eftersom den delen av Björlanda byter församling vid årsskiftet 2010, och därmed även kommer Helgered att hamna utanför en framtida Torslanda kommun.

 
«FörstaFöregående1234NästaSista»

Sida 3 av 4